CAD-programvara (Computer-Aided Design) är ett verktyg som används för att skapa och modifiera tvådimensionella (2D) ritningar samt för att skapa, modifiera, analysera och optimera tredimensionella (3D) konstruktioner och modeller.
CAD används inom en rad olika branscher, som till exempel arkitektur, inredning, mekanisk konstruktion, produktutveckling, produktionsutrustning för tillverkningsindustrin, teknisk försäljning, layout och många fler. (Se mer om det i lista nedan.)
Under 1990-talet blev det vanligt att gå över från manuellt ritningsarbete till 2D CAD. En stor fördel med 2D CAD jämfört med manuella ritningar var att det blev enklare att återanvända befintliga ritningar.
Under 2000-talet började många företag istället använda 3D CAD, vilket gav nya möjligheter att visualisera och optimera produkter. Många företag har dock kvar 2D-filer från tidigare projekt som behöver kunna hanteras i befintliga CAD-lösningar.
Med 3D CAD-program, som exempelvis IRONCAD, blir det enklare att optimera produkter. En 3D-modell ger en mer verklighetstrogen och detaljerad bild av produkten.
Vilket gör det lättare att undvika kostsamma feltillverkningar.
Flera personer kan också enklare förstå designen genom en 3D-modell jämfört med en 2D CAD-ritning.
3D CAD-modeller kan avbildas på 2D-ritningar, där måttsättning och toleranser kan läggas till.
Alla vyer i en 2D-ritning uppdateras automatiskt om 3D-modellen ändras, vilket ger stora tidsbesparingar jämfört med 2D CAD där ändringar måste göras manuellt i alla vyer.
3D CAD-modeller kan även användas för olika typer av analyser, som exempelvis hållfasthetsanalys. Genom dessa analyser kan man beräkna spänning och deformation i materialet vid en viss belastning.
Vilket gör det möjligt för konstruktören att dimensionera konstruktionen så att den klarar de laster som produkten förväntas utsättas för.
Trots alla fördelar med 3D CAD kan ingen CAD-lösning ersätta erfarenhet och kunskap om hur konstruktionen bör utformas, vilket ofta är branschspecifikt.
Ett historieträd där modellens olika beståndsdelar (kallas för features) redovisas i den ordning de skapades. Till exempel radier och hål. Dessa skapas och modifieras snabbt utan låsningar (parametrar och constraints)
Modifiera ofta importerad geometri utan features. Denna metod är även den flexibel, men med mindre intelligenta modeller.
Ett historieträd även här, där modellens olika beståndsdelar (features) redovisas i den ordning de skapades. Dessa skapas och kan modifieras på vissa sätt med låsningar (parametrar och constraints)
Består av enklare form av 3D modell med färre egenskaper.
Här skapas modeller med ytor, ofta noga definierade och styrda med hjälp av 3D-kurvor. Används till exempel vid formgivning av bilar eller konsumentprodukter där exakta formgivningen är viktig.
Ett vanligt program som är speciellt inriktat på ytor är Rhinoceros (Rhino) som är känt för sina avancerade NURBS-modelleringsverktyg, vilket gör det idealiskt för skapandet av komplexa former och organiska ytor. Rhino används ofta inom industridesign, arkitektur och konst.
Alla metoderna beskrivna ovan ingår i IRONCAD och kan blandas i samma fil. Det är unikt och ni kan lösa olika behov med ett och samma program.
För att kunna välja ett lämpligt 3D CAD-program är det viktigt att identifiera vad ert företag ska använda programvaran till och hur era specifika behov ser ut. Era behov kan skilja sig från vad vissa system är avsedda för, och ni kan även ha flera behov som ska kunna lösas med samma program. Nedan följer några exempel på användningsområden och tillhörande krav på CAD-programmet:
Detta inkluderar specialmaskiner, fixturer, produktionsutrustning, industriunderhåll och automationslösningar, som ofta består av korta serier eller enstaka lösningar. Här krävs flexibilitet och snabbhet då det inte finns tid för att hantera onödiga moment som parametrar eller låsningar.
När man anpassar maskiner och utrustning för specifika kundbehov är flexibilitet avgörande, eftersom man inte kan förutse vad nästa kund vill ha eller vad marknaden kräver i morgon.
Standardprodukter med variationsmöjligheter – exempelvis produkter som varierar i dimensioner och som ska följa bestämda regler (som balkongräcken). Här passar det att investera tid i att skapa parametriska modeller.
Sammansättningar med olika versioner och utformningar – här behövs flexibilitet, eftersom utformningen kan variera mellan kunder.
Vid import och modifiering av modeller från andra 3D-system är det fördelaktigt om programmet kan modifiera importerade 3D-konstruktioner utan krav på historik, eftersom denna ofta inte följer med mellan olika program.
Vid skapandet av bockade plåtar är det viktigt att kunna breda ut dem till en platt version, där konturen av den platta versionen används i DXF 2D-format för laserskärning.
Layout innebär planering av innehållet i lokaler och verkstäder för att optimera utrymmet. Flexibilitet utan låsningar och parametrar är viktigt här, särskilt när det gäller hanteringen av ett stort antal delar och maskiner. För många villkor och låsningar kan göra planeringen oöverskådlig.
Inom snickerier är det vanligt med förutsägbara dimensionsförändringar och varianter. Här kan en parametrisk modell vara lämplig för att styra mått och antal lådor i exempelvis ett skåp. Från denna modell (t.ex. ett komplett kök) kan allt exporteras till ett CAM-program som instruerar en CNC-fräs för tillverkning, vilket ersätter behovet av 2D-ritningar.
CAD-program kan användas för att skapa säljande, realistiska bilder (renderingar) och förklarande språkoberoende animeringar, vilket underlättar kommunikationen av produkten till kunden.
3D-modeller kan ofta analyseras för att bedöma spänning och deformation vid en viss last. För detta finns specifika analysprogram som använder FEM (Finita Element Metoden). FEM delar upp volymen i ett tredimensionellt nät och hanterar påkänningar via noder (mötespunkter) under beräkningen. Detta hjälper konstruktörer att förstå hur materialet kommer att bete sig under olika belastningar och optimera designen därefter.
En integrering med ett PLM-system kan vara fördelaktig för att hantera CAD-filer, dokumentation och versionskontroll. Ett exempel är DDM, en PLM-lösning som effektiviserar hanteringen av projektdata och underlättar samarbete mellan team. DDM gör det möjligt att strukturera projektdata och är ett utmärkt verktyg för industrier som behöver hantera olika versioner av en konstruktion, frisläppning, utgången design och så vidare.
De flesta 3D CAD-program har idag möjligheten att exportera 3D-modeller till CAM-program, där tillverkningsprogram skapas för exempelvis styrda fräsmaskiner. Ett exempel är WoodLAB, ett CAM-program som drastiskt kan minska tiden från konstruktion till färdigt program för CNC-fräsning, vilket gör produktionsprocessen effektivare.
Flexibel, parametrisk eller direkteditering
För de flesta konstruktionsbehov är flexibel modellering med intelligenta features det mest effektiva och lönsamma valet. Detta ger stöd för att hantera konceptutveckling, oförutsedda sena förändringar och ger större frihet att testa olika konstruktionsalternativ.
Tack vare den intelligenta strukturen i IRONCAD modeller finns också möjligheten att använda parametrisk teknik när det är lämpligt. Detta gör det möjligt att arbeta med låsta mått och begränsningar där precision och kontroll är extra viktiga.
IRONCAD erbjuder även direkt editering, vilket innebär att importerade 3D-filer kan modifieras utan att behöva en historik. Detta är särskilt användbart när man arbetar med filer från andra system och snabbt behöver göra justeringar.
Med IRONCAD kan alla dessa modelleringsmetoder – flexibel modellering, parametrisk teknik och direkt editering – kombineras i en och samma fil. Detta gör IRONCAD till ett pålitligt val för den som söker ett kompetent system för snabb och effektiv produktutveckling.
Med ett CAD-program kan du skapa detaljerade 3D-modeller och avbilda dessa på måttsatta 2D-ritningar. CAD-program används inom till exempel konstruktion, design, produktutveckling, arkitektur och verktyg för tillverkning. 3D modeller gör det möjligt att simulera, analysera och optimera design innan produkten finns i verkligheten. Man kan även skriva ut en 3D modell i 3D skrivare.
Ja, det finns vissa enklare gratisalternativ på marknaden, men de saknar ofta de funktioner och anpassningsmöjligheter som krävs för professionellt arbete. I vissa fall finns det testperioder, där du under en begränsad tid får prova på mer avancerade verktyg kostnadsfritt.
CAD-program kan vara komplexa för nybörjare, men med rätt stöd och utbildning, till exempel genom Solidmakarnas pedagogiska kurser och inlärningsmaterial, blir upplärningen enklare och mer effektiv.
Ja, det går att lära sig CAD själv genom att använda instruktions videos och online guider. För att utbildningen skall bli så effektiv som möjligt krävs en logiskt strukturerat och uppbyggd utbildning. Detta kan ge dig de redskapen du behöver för att bygga vidare din kunskap.
Kurserna är utformade för att passa olika nivåer, från nybörjare till avancerade användare. Detta för att möta studentens nuvarande kunskapsnivå.
Kostnaden varierar beroende på vilken typ av licens och vilka funktioner som ingår. Kontakta oss gärna för att få en prisuppgift på de program vi erbjuder. Viktigt att tänka på att det dyraste för ett företag är kostnaden för den tid en det tar för en person att konstruera. Därför är investeringen av en CAD licens liten i förhållande till den totala kostnaden, och användarvänligheten är superviktig.
De CAD-program som Solidmakarna erbjuder fungerar smidigt på de flesta moderna datorer. Det är dock viktigt att kontrollera systemkraven innan installation.
Det beror på vad du ska arbeta med. För enklare design och mindre sammanställningar fungerar de flesta datorer, men avancerade projekt kan kräva mer datorkraft. Är du osäker så fråga gärna!
Ja, CAD-program är en viktig del av processen för 3D-utskrifter. Det gör det möjligt att från 3D CAD exportera en modell till 3D skrivarens mjukvara som i sin tur styr utskriften på 3D skrivaren. Man kan snabbt skapa fysiska produkter som baserar sig på 3D-CAD modeller.
2D-CAD används för att skapa platta ritningar och måttsätta dessa. Ritningarna skapas med “dumma” linjer som skapas utan koppling till en 3D modell. 3D-CAD gör det möjligt att skapa tredimensionella modeller och att även enkelt avbilda dessa på 2D ritningar för måttsättning om så önskas. Om 3D modellen ändras så kan alla vyer på 2D ritningen uppdateras automatiskt.
Ja, Solidmakarna erbjuder kurser och utbildningar som hjälper dig att bli certifierad i deras CAD-program.
Ja, många CAD-program kan anpassas för att möta specifika krav.
Tiden beror på dina förkunskaper och hur mycket tid du lägger ner. Med våra kurser och utbildningsmaterial kan du snabbt nå en god nivå. Solidmakarnas Grundkurs är på sammanlagt 4 dagar.
Nej, CAD-program används inom många områden, inklusive utbildning, konst, hantverk och industri. Solidmakarna hjälper både yrkesverksamma och entusiaster att komma igång.
CAD (Computer-Aided Design) används för att skapa och designa modeller och ritningar, medan CAM (Computer-Aided Manufacturing) handlar om att bearbeta och tillverka de designade objekten. CAD fokuserar på designprocessen medan CAM används för att planera och skapa program för maskinbearbetning i till exempel en fräs.
Ladda ned kostnadsfri testversion
Testversionen innehåller samma funktionalitet som en "skarp" version.
Fri support ingår under testperioden. Helt kostnadsfritt i 30 dagar.
Se systemrekommendation.